"Och kärleken frodas?"
Jag ler, för ordet frodas är så jävla fel i kombination med kärlek. Frodas är ett fult ord. Ful är inte den kärlek som växer runt mig.
"Jag är så glad för din skull"
Varför säger hon så? Jag ser ju på henne att hon inte alls är glad för min skull. Det enda hon förmedlar är att hon är ledsen för sin egen skull. Genom de minutrar som passerat under vårt möte har hon lyckats visa att hon inte ens tror att jag har det så bra som det verkar.
"Hur vet du att det är på riktigt?"
Jag är inte riktigt säker på vad det är hon menar med "på riktigt". Flera personer runt omkring mig har ställt ungefär samma fråga. Det förbryllar mig en aning. Skulle det vara mindre riktigt att vara tillsammans så som vi?
"Ni känner ju inte varann".
Vi känner varandra bättre än vad personer vi träffar dagligen gör. Vi känner varandra bättre än vad par som varit tillsammans i 10 år gör. Han kan mina miner, mina ögons behov och mina tankars mörker. Han tolkar mina gåtor och han lyssnar till mina suckars rop.
Han är mannen vars tårar jag kysst bort och vars händer får min kropp att skälva. Hans doft får mig att gråta av längtan och att se honom lämna sliter mitt hjärta itu. En dag utan kyssar är som en vecka utan mat. Jag känner honom och han känner mig.
" Njut så länge det varar".
Stackars ensamma du. Men faktum är att det är precis det jag tänker göra. Varje sekund av kärleken jag har ska jag njuta utav.
