Onsdagstanke.

Vackra Lykke Li, vars musik gör mig alldeles varm! Magiskt, vemodigt, vackert.

Apropå vackert. Jag tittade på I rymden finns inga känslor med mina elever. Den är vacker. men det är också en så otroligt viktig film! Tillsammans fick vi ett alldeles utmärkt underlag för att diskutera och beröra mål i ämnen som livskunskap, matematik, svenska och fysik. Vi pratade bland annat om hur filmregissören lyckas få oss att skratta och varför vi känner att det Simon gör är lite knasiga saker. 86 minuters filmtittande gav en perfekt och motiverad dag.

Att vara normal? Hur är man då?

Jag är det inte! Uppenbarligen. Litet hjärta var väldigt trött idag. Och detta ganska tidigt på kvällen. Men han hade svårt att landa i sin trötthet och gnällde runt ett bra tag. Men till slut omfamnades han utav slöjan och somnade gott. Mamma Sara drar en lättnadens suck och smyger sig försiktigt ut ur sovrummet.

Men vad tror du att mamma Sara gör då?

Jo, mamma Sara, hon sätter sig vid datorn och får för sig att hon ska lyssna på musik. Men det räckte tydligen inte, att lite lågt lyssna på musik i köket. Nej, för hon drog upp volymen, och inte på högtalarna. Onej, hon höjde sin egen stämma, likt Jussi Björling men utan gåshudsnjut och vackra toner. Det skar. Det skallrade i vitrinskåpet. Utav ilska. För fy faan vad det lät. Tror du att liten ängel kände att han kunde fortsätta sova gott? Nej, precis. Han kunde ju inte det!

Lärdom 120 upphöjt i en million ungefär: Låt för fan bli att sjung, som om du vore på en kareokebar när ditt barn precis somnat.

Check!

Att vara i nuet är en konst

som få är förunnade att kunna hantera.

Jag gör det inte. Jag är däremot en riktig fena på att uttala orden: Idag ska jag bara vara och njuta av ingenting.

Pyttsan!

De dagarna är jag nog ta mej tusan mer stressad än de dagarna då jag far runt som en skållad råtta. Jag får inget gjort, så där ligger ju en sanning. Men njuter gör jag inte. För inombords maler halsbrännan och jag känner mig yr i huvudet. Det tar sån jäkla kraft att försöka njuta. För förväntningen av njutning och ingenting finns ju där, då blir man/jag också sjukt irriterad när jag märker att min dag börjar fyllas med andra saker, än ingenting.

Idag gick jag upp arla morgonstund för att ge mig en mjukstart på arbetslördagen. Kysste hjärtat och barnet som fortfarande vill ha mina läppar mot sin kind och vinkade resten adjö. Åkte till det jobbet som innebär att sälja skor. Väl där blev jag stående framför schemat. Inte fasen stod jag på det? Ett misstag i hanteringen innebar att jag kunde åka hem igen. Kändes ju naturligtvis underbart, en extra dag att få njuta av och med familjen.

Njöt vi? :) Nej, vi gjorde nog inte det. Istället blir det ett jävla stressmoment att nu måste vi fasen i mej använda dagen till något vettigt. Ut på Kinnas regnblöta stengator för att insupa atmosfären KICKOFF inför hösten :) Promenera i en värme som klibbar sig fast som nygjord Karlssons klister. Luften så tjock att det borde gått att skära i den.
Ta vara på nuet och njut!!

Ja, fast nej. Lite höstvibbar fick man och visst hade några tappra själar tagit sig in till byn. Flertaget var nog ändå de individer som tittar djupt ner i botten på en flaska. Bänk efter annan fylldes av rödflammiga ansikten med för all del leende läppar. Men jag blir lite vemodig när jag ser dem, för där är inga lyckliga ögon och de slagna, tycks bara bli fler och fler.

Fundersamt undrar jag nu vart det här inlägget är på väg. Det skulle egentligen ha handlat om något annat idag. Men ibland kör fingrarna loss på tangentbordet av sig själva :) Det som vill bli sagt är nog helt enkelt, trots min egen oförmåga:




Kram

Kan man vara nöjd med att vara missnöjd?

Ja, det måste väl ändå vara då, som man når någon slags balans?

Jag är jävligt missnöjd, på mycket. Men sakta och säkert börjar jag märka att jag fokuserar mindre på missnöjdheten. Istället går jag omkring och känner mig nöjd, men för den delens skull har jag ju inte börjat gilla det som ogillas. :) Svårförklarat men solklart, på något vis.

Det är allmänt känt att jag tycker att jag är fet. Och att jag dessutom börjar se gammal och sliten ut. Men fetheten stör mig inte hälften så mycket som den har gjort tidigare. Jag lägger nog bara mindre fokus på det. Sen gör den sig påmind ibland. Som idag, för att förtydliga. När det skulle tas kort med styrelsen. Då kommer jag på mig själv att undra vem jätten i den gröna tunikan är. Jaså, det är jag? Fancy that! Porträttbilden var förvånansvärt utspridd. Jädra haka! Bröstkorgen har dessutom börjat inta en väldigt hängig pose. Skrynkliga tuttar. Hur gick det till?

Vet ni vad det mest tragiska är? Det ska jag berätta för er. Det är att man (läs för all del jag) har satt upp normen för vikt och vigör innan barnafödande. Då var jag 20 bast!! Gôtt att man är så realistisk i sina mål. Typ 20 år senare!

Nähä...det får vi ta oss en kaka på!

Pöss!

Dofter och minnen.

Dofter är något som fascinerar mig.

Jag tror mig ha ett väldigt välutvecklat luktsinne. Under graviditeten blev det dessutom utvecklat in absurdum vilket gjorde att jag inte tålde dofter som jag tidigare älskat.

Mitt luktsinne skapar minnesbilder och jag förknippar oftast människor och platser med respektive doft.

Min mamma, speciellt under mina tonår hade en parfym som jag idag förknippar med henne. Detta fast hon inte ens använder den. Men vid den tidpunkten gjorde hon det och den har levt kvar som en förnimmelse om henne. Paloma Piccasso.
På samma sätt har pappas Aramis blivit personifierat med honom. Lägg där till doften av tidningspapper, en penna för korsordet och liten toalett så är det pappa för mig :)

Jag har även en kvinnlig onkel. Det är inte så många som har det, men jag är berikad med min onkel Tove. Hennes hem luktar väldigt speciellt, speciellt på ett bra sätt. För det första luktar det Danmark. Men hennes danska doft är unik. Den börjar redan i trappuppgången. Sen fortsätter den snirkla sig upp en trappa. Där, där möter du hennes ganska smala dörr. På dörren finns dessutom ett sjukt snyggt bakelithandtag. En sån där rund knopp. Öppnar man den så sveper Tove-doften emot dig. Jag har lite svårt att beskriva den, men jag tror det är en blandning av sisalmatta och hackebiff :)

Mysiga barndomsminnen!

Jag skulle kunna delge dig alla mina doftminnen. Men hur intressant blir det på en skala? Så jag väljer istället att lämnar doftämnet, även datorn, för att med försiktiga steg stoppa min näsa vid halsgropen på mitt lilla monster (i sovande tillstånd är ju han den enda som inte skulle titta på mig som om jag vore sjuk i huvudet, vilket jag med stor säkerhet tror de stora gosmonstren skulle göra). Den lukten som finns i den lilla gropen är bland det underbarligaste som finns, trots en kombination av ämnen som alena inte alls luktar särskilt mumsigt. Men tillsammans skapar de gosmonsterminnen. Mmmmm.

Godnatt, och sov så gott.

Morgonstund

Fotot har jag tagit ifrån Fotoakuten!

har väl kanske inte riktigt guld i mun. Här smakar det mer unket. Riktigt jädra unket faktiskt. Lägg där till en välfylld blöja så har du ett ganska fyllig beskrivning av vad morgon luktar här :)

Mitt lilla gosmonster. Eller ja, särskilt gosig är han inte längre. Han kämpar för sitt liv när man försöker, att i några sekunder placera sin kind mot hans. Monstret har däremot vuxit sig lite starkare. Ja, inte på ett hemskt vis. Utan mer på ett mycket aktivt jag-måste-upptäcka-hela-världen-och-dessutom-stoppa-in-världen-i-munnen-på-under-två-sekundervis. Just nu hör jag att han river sönder lampan. Och jag kan väl lätt konstatera att jag får skylla mig själv. Vem fasen har en papperslampa på golvet med den vilda bebisen på marknivå?

Frågan är om jag skulle ORKA att ta på oss kläder, och gå upp till byn för att införskaffa lite lyxigt tilltugg. Om jag dessutom förflyttar mistluren i vardagsrummet ner till sin vagn, tar en promis på en timme och sen vaskar fram en outstandig frukost a la hotell, då tror jag nog allt att han, min darling som sover, faktiskt älskar mig lite extra :) En får inte va dum så bonnkärringa som sket på åkern.

Nu ska jag borsta tänderna. Ha en förträfflig lördag mina kära!

Så där trött att jag kan somna sittande.

Och det är inte av någon annan orsak än att det är mycket nu. Jag springer i ett känns det som och timmarna av sömn är lätträknade. Oftast färre än handens 5 fingrar. Men det är inget som inte löser sig.

Jag har lite svårt att acceptera vissa saker när jag blir trött. Retlighetsnivån är på topp och det krävs kanske inte mycket för att få klockan i ringning.

Människor som kör över andra. Och då menar jag inte dem, som tar sin automobil och backar på. Kanske till och med kör fram och tillbaka. Nepp, jag menar dem som med mycket brist på ödmjukhet och förståelse kör sitt "race" och då helst med gupp på sin "väg" i form av t.ex. en Sara.

Usch, det har jag svårt för. Och jag märker att det finns ganska många sådana varelser i världen. Kanske inte som vill "overdrajva" Sara. Men andra. De, som med sitt eget tycke och tänk bara kör på. De har dessutom ofta en mycket väl utarbetad strategi för att sätta punkt efter sin egen åsikt. En punkt som gör det närmare omöljligt att vädra sin egen åsikt. Dessa människor är dessutom utomordentligt bra på att TOLKA andra. Och sen så arbetar de vidare utefter denna tolkning, utan att ens säkerställa om detta var rätt eller om det kanske finns invändningar mot det hela. Speciellt besvärligt kan jag tycka att det blir, när det är jag som är tolkad och tolkningen inte alls är korrekt.

"Jag trodde du ville ha det så."
Jaha? Men du brydde dig inte ens om att fråga!

Usch!

:) bittert värre. Men jag ska snart sova. Måste bara få monster Gos att somna, röja upp alla leksaker, köra hem hunden, mata tonåringarna, diska, vika tvätten, kanske äta själv och duscha. Sen, sen ska jag sova.

Nu ska jag stoppa in nappen för 100:e gången. Jag ska lirka ut benet ifrån spjälorna och jag ska lägga gosmonstrets huvud på kudden. För 99:e gången ;) Sen somnar han nog!

Apropå uppgradering....

har jag nu spenderat större delen av gosmonstrets sovtimmar och fyllt på med info i bloggen. För jag tror, jo, så pass fåfäng är jag. Jag tror how ever, att du gärna läser om vilka böcker som ligger i min "läst-nyligen-hylla". (Ja, skulle det nu vara någon ifrån bokcirkeln som läser detta så vet jag att de kommer fnissa och säga "LÄST" med frågande ton och öppen mun, för det kanske är så att jag inte har läst FÄRDIGT hela listan. De var ju inte lika bra allihop, om jag säger så!).

Jag tror också att du gärna tar emot filmtips ifrån mig. Nu ska jag genast slänga käft och förtydliga att det är väldigt många gamla filmer som finns på listan. Men de är bra. De är riktigt jädrans bra! Jag ser i snitt 3 filmer per vecka. :) det har jag gjort sen jag var 18 år och jobbade på Statoil. Det blir en herrans massa filmer!!

Jag skall förresten träffa arbetsledare på tisdag, för att se om vi kan pussla ihop ett läsår med arbete. Gött va? Tryggheten verkar jag få vänta på, men det är ju iaf ett läsår som kanske fyllas med härlig arbetstid :) Jag tycker spännande. Jag tycker bra!

Men det får mig att inse att jag nog måste sålla i den där listan igen. Det hinns nog inte med att:

• arbeta 75% + några extra timmar
  
• mammaledighet 25 %
• läsa Socialpsykologi 25%
• Styrelsearbete i fackförbundet
• Tonårsmamma 50%
• Sova 2%
  
• Äta 100% ( hinns alltid med)
  
• Snygg, sexig och vältränad 0,001%

får heller inte glömma :

• Digiport
• Imus
• Kreativt skrivande ( som jag satt upp mig som reserv på. Jag vill ju så gärna skriva!)
• Spanska kursen

*suck*

Fyttirackarn!

Jag älskar film, det är ingen hemlighet. Och den senaste filmen var just Bad Teacher. Kanske lite upptrissad innan men härligt underhållande en trött fredagskväll. Naturligtvis ligger det en viss igenkänningsdimma över det man skrattar åt. Kvinnan gör ju i mångt och mycket det man tänker men aldrig gör! Filmen lyckas gestalta en del stereotypa lärarroller. Jag kände igen flera! :) Denna übersnygga lärare gör även väldigt mycket som jag ALDRIG skulle göra... just for the record! ;)

Bloggandet har blivit min goda compadre. Speciellt under kvällar som den här. Då det inte finns något att se på tv, det är ingen mer än jag över 6 månader hemma och städning ligger jädrans långt ner på listan. Då kramar jag mitt tangentbord och då planerar jag...

Varför ha bara en blogg när du kan ha flera? ;)

Nu hör jag gosmonstrets lilla stämma. Ska bara stoppa in nappen igen.

See you later alligator!