Ja, det måste väl ändå vara då, som man når någon slags balans?
Jag är jävligt missnöjd, på mycket. Men sakta och säkert börjar jag märka att jag fokuserar mindre på missnöjdheten. Istället går jag omkring och känner mig nöjd, men för den delens skull har jag ju inte börjat gilla det som ogillas. :) Svårförklarat men solklart, på något vis.
Det är allmänt känt att jag tycker att jag är fet. Och att jag dessutom börjar se gammal och sliten ut. Men fetheten stör mig inte hälften så mycket som den har gjort tidigare. Jag lägger nog bara mindre fokus på det. Sen gör den sig påmind ibland. Som idag, för att förtydliga. När det skulle tas kort med styrelsen. Då kommer jag på mig själv att undra vem jätten i den gröna tunikan är. Jaså, det är jag? Fancy that! Porträttbilden var förvånansvärt utspridd. Jädra haka! Bröstkorgen har dessutom börjat inta en väldigt hängig pose. Skrynkliga tuttar. Hur gick det till?
Vet ni vad det mest tragiska är? Det ska jag berätta för er. Det är att man (läs för all del jag) har satt upp normen för vikt och vigör innan barnafödande. Då var jag 20 bast!! Gôtt att man är så realistisk i sina mål. Typ 20 år senare!
Nähä...det får vi ta oss en kaka på!
Pöss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hud...
Jag åkte i april på en weekendresa till Polen. Med på planet var mina vackra systrar. Jag är äldst. Jag är ganska mycket äldst. Jag återko...
Livet har olika skeden. Jag tror det viktigaste är att man mår bra!
SvaraRaderaDu är alltid sååå fin <3
Kram på dig du!
Ps...Det var torsdagsfika i arbetsrummet idag.. ;)
Du har rätt, så klart! Ha, torsdagsfika minsann!? Det kan man ju förstå vilken gourmet som spisas där!
SvaraRaderaKram tillbaka. Jag hoppas vi hittar ett sätt att kommunicera på våra möten. Det ska ju inte kännas tungt när man går där ifrån! <3
Idag hade jag med mig morotskaka...du vet jag kör den nyttiga stilen ;)
SvaraRaderaJa kanske man får tänka om!!!
Jag tycker att du är vacker precis som du är Sara. Kram kram
SvaraRadera