Semester minsann....

Himmel och pannkaka, vad jag inte hinner med mycket under en dag.

Den lille sate som nästa gång vågar yttra sig om att "man har semester när man går hemma och är mammaledig". Den stackarn får man troligtvis skrapa loss ifrån väggen efteråt. Jag tänker nämligen inte tolerera något så korkat i mina öron.

Semester? Är det semester att vakna arla morgonstund och snubbla ut i köket för att leta upp nappflaskan, som man inte diskade kvällen innan. Diska den under tonerna av en inte fullt så nöjd 5 månaders bebis.

Är det semester, att vid minsta lilla nödighet inte få spendera tiden alena, utan med ett stycke minimänniska i knäet, eller om det vill sig riktigt illa liggandes på golvet?

Är det semester, att ha ett konstant tjut i örat, då denna förvisso väldigt söta och underbara minimänniska hittat en ton i pratgurglet som får grannarna att misstänka barnaga?

Är det semester att inte kunna laga mat till de två andra, väldigt söta och underbara prevuxna (som för övrigt tydligen hallucinerat fram ordet slav i min panna) utan att 78,8 miljoner gånger behöva plocka upp, lägga ner, bära runt, dansa med eller prutta-med-munnenskoja med liten minimänniska. Denna minifilur som har så mycket energi att kaffet jag vill dricka alltid är kallt, rummet jag städar alltid är stökigt, sängen jag bäddar alltid är obäddad och kläderna jag tvättat alltid har, antingen kräks, dreggel, mat eller vilka vätskor man nu kan komma på ( förutom de fläckar vilka ger minimänniskor liv. Vem fansen orkar älska med älskling efter en sån här dag?)

Är det semester? Va? VA?!

Nej, jag tänkte väl det.

Och så här med texten framför mig, så hinner jag ju faktiskt med en hel del. Det jag inte hinner med är:

Läsa bok
Duscha med lugn
Egenvård
Tugga maten
Sova
Borsta håret
osv.osv.osv.osv.

Men jag är inte bitter :)

Puss på ´re