FANFANFAN!

..."fick jag spela om partiet. Fick jag chansen en gång till. Fick jag vrida tillbaks tiden om den gav mig en ny giv. Fanfanfan det skulle vart du. Fanfanfan det skulle vart du. Alla klockor och körer alla himlens orglar skulle vart för oss. Alla trummor och trumpeter, alla sagor, alla under, allt på en och samma gång. Fanfanfan det skulle vart du....."

Visst är det häftigt vilken kraft vissa låtar har över oss. Magisk kraft. Som om orden vore mina. Som om tanken min fått ord av någon annan.

I det här fallet sprider Thåström mina tankar. Men tanken är inte skriven i sten, för egentligen ångrar jag inget som jag gjort. Jag bara önskar att jag fått ta del av det jag har nu, tidigare.

Och visst är det helt korkat. Att sitta här och vara lite onöjd över att jag inte fått tidigare. Jag hade ju tidigare. Det jag hade då kändes ju bra och fint vid det tillfället och jag är väldigt nöjd med "produkten". Men i det långa loppet räckte det inte till.

Faktum är att jag skall passa på att lovorda mitt ex. Jag tycker verkligen att han är fantastisk på så många sätt. Vi var bara inte fantastiska tillsammans. Jag är däremot övertygad om att han kan finna sin fantastiska hälft. Precis just det som hela mitt väsen säger mig att jag har gjort. Att finna den som det slår gnistor om och som skapar viljan och önskan om tvåsamheten.

Jag skall därför inte sitta här att säga fanfan , det skulle varit du. Jag ska säga fan, fan vad jag är glad att jag har dig nu.