fredag 5 mars 2010



Jag blundar och känner hur klumpen i brösten sakta tinar upp. Andningen blir lugnare och ögonen omringas inte utav fullt så djupa vikar. Jag börjar känna att vågen inom mig går ifrån magen mot bröstet. Från bröstet mot magen. Tankarna släpper taget och jag kan stilla finna ett efterlängtat lugn. En stillhet som inte infunnit sig på mycket, mycket länge.
Solen gör underverk, och idag lyser den på mig.
kl.

1 kommentar:

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Hud...

Jag åkte i april på en weekendresa till Polen. Med på planet var mina vackra systrar. Jag är äldst. Jag är ganska mycket äldst. Jag återko...

  • Kan man vara nöjd med att vara missnöjd?
    Ja, det måste väl ändå vara då, som man når någon slags balans? Jag är jävligt missnöjd, på mycket. Men sakta och säkert börjar jag märka...
  • Hello, it's me.
    2016. Det var ett tag sedan sist. Inte för att det inte hänt något i mitt liv. 2015 var fasen det galnaste året hittills. Jag hann med at...