...är ju onekligen inte min grej, men när jag äntligen hittade en look som föll mig i smaken, då får jag ingen respons!? Detta på grund av att kommentarfunktionen inte fungerar. :)
Så tills jag har hittat hem igen får det se ut så här. Det värmer nämligen den lilla frusna själen, att se att NÅGON läser det man skriver.
Det äts semlor i Sveriges avlånga land och så även i det Pernklintska köket. Men tvi å fy för mandelmassa med den bittra smaken. Det går ju nästan inte att äta! Söt som en bebisrumpa ska mandeln vara och helst ingojsad med extra grädde för den där fenomenalt kletiga konsistensen :d hoppsan, nu rann det till!
Jag inväntar den mellanlilla systern. Vi ska skriva CV:sar. Utveckling och framgång åt folket!!
Krama om er i snöslasket! Ja! förresten, vad i herrans namn fick Gud att skicka ner en jädra massa slask igen. Dumt, dumtare, dumtast! ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hud...
Jag åkte i april på en weekendresa till Polen. Med på planet var mina vackra systrar. Jag är äldst. Jag är ganska mycket äldst. Jag återko...
Hej Sara!
SvaraRaderaVisst är det smarrigt med semlor. Maken min har precis i dagarna fått lägga om kosten till laktosfri och semlorna blir ju då därefter.
Jag tycker med att det är lite skönt att få skriva av mig å min blogg och visst är det kul med kommentarer :)
Grattis till den lille killen nr 3. Härligt att se att du har det bra. Man tänker ju en del på hur ni har det hemma i Mark.
Kram
Tack rara Christel.
SvaraRaderaAlla behöver vi våra kanaler ut, för att på bästa sätt hantera vår vardag.
Kram på dig!