Den svarta sjukan.

Svartsjuka. Det är ingen trevlig sjuka alls det där. Den är ett enda stort ont som förgör mer än förskönar.

Det finns de som anser att en liten dos av svartsjuka är nyttig, då den tyder på att man bryr sig och är rädd för att förlora. Liten dos av svartsjuka är nyttigt. Tsss, tror jag inte alls på. Det är ett tecken på att man tror att man äger något eller någon. Det är ett tecken på att man inte ser sitt eget värde och heller inte tror att den som är offer för svartsjukan är en person som talar sanning. Ja, det är i alla fall så jag ser det.

Jag har ganska långt till den. Den svarta sjukan. Jag känner, särskilt så här på äldre dar, att jag faktiskt inte har tid med sånt trams. Jag känner att jag är värd att älskas. Jag har ett värde som är, om inte av guld så i vart fall av någon vackert ädel metall. Personen jag älskar förutsätter jag talar sanning. När han säger att han älskar mig, så tror jag på det. När han säger att han aldrig vill göra mig illa. Ja, då tror jag på det också. Åker han iväg så känner jag en trygghet i att det v vi har tillsammans är bra och inte något som någon annan kan ta ifrån mig. Då öppnar jag ju heller inte upp för misstro och oro.

Jag är medveten om att min sårbarhet är tämligen blottad, men i min värld av Sara, så är det så kärleken måste behandlas. Det har jag lärt mig av egna misstag och egen oärlighet. Det har gjort mig öppen och med tilltro till kärleken. Om förutsättningarna ändras hoppas jag att jag får reda på detta och att jag i tid kan få gå, eller att jag i tid blir lämnad. Om detta sker, sker det absolut med ett sårat hjärta, men inte krossat. Ett krossat hjärta har svårare att bibehålla en öppenhet och i ett krossat hjärta växer sig sjukan mörk.

Avund däremot kan jag absolut känna. Den grundar sig på osäkerhet, men inte osäkerhet med inriktning på ägandeskap. Där är det den dåliga självkänslan som talar, den ansträngda ekonomin och den knasiga övertygelsen om att andra är bättre än man själv.

Visst är det lite motsägelsefullt, det jag precis har skrivit. Svartsjuka, avund, misstro, osäkerhet, egenvärde, andras värde, styrkan och svagheten.

Jag är säker på att jag är älskad av andra men ibland är jag inte så säker på att jag älskar mig själv.