måndag 25 mars 2013

När solen dyker upp bakom den gråa sörjan på himlavalvet blir livet fult av ljus. Inte bara på huden utan hela vägen in.

När solen lyser blir problemen upplysta och sällan ser man annat än en lösning.

I let you in on a secret. Jag ÄLSKAR solen!

Vid närmare eftertanke är det rätt galet, att jag bor här. I Svedala. Ett av de mörkaste av länder, där solen inte lyser sig igenom molnen med särdeles frekvent kapacitet. Jag borde ju leva i solens olika riken, då skulle jag ju vara fantastiskt framgångsrik och glädjefull. Eller?!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hud...

Jag åkte i april på en weekendresa till Polen. Med på planet var mina vackra systrar. Jag är äldst. Jag är ganska mycket äldst. Jag återko...