Vätskor!

Ja! Vätskor. Det florerar sinnessjukt mycket vätskor den första tiden efter en förlossning. Både uppe och nere. Ofräscht? Ja, det kan så vara men det är ju fortfarande ett faktum av excistens.

Tittar jag mig i spegeln så ser jag NÄSTAN det här. Kanske inte midjemåttet, men bröststorleken absolut!

Och ifrån dessa bombastiska behag kommer det MASSOR av vätska. Fontän-mode. Och tillsammans med en konstant produktion av denna livsnödvändighet för min lilla ängel, så kommer doften av sur livsnödvändighet. Tröjan, byxorna, sängen, golvet...you name it och det luktar sur mjölk. Men det är inte den enda vätska som sprids i den här lägenheten. Åh nej, vi har uppkast också. Livsnödvändigheten som har legat i magen några sekunder för att sedan kastas upp och förvandlas till vit sörja a la kräx.

Men äckligast av dem alla är ...jo, jag tänker säga det. Avkastet, eftersmeten eller vad det nu i medicinska termer heter. Det som gör att man i närmare 6 veckor inte kan känna sig fräsch alls. Det som gör att man inte ens kan fundera på att slänga av sig paltorna för att gosa till det med älsklingen. Den vätska som gör att man får gå omkring i inkontinensbindor och känna sig som Asta 87 bast. Det är är den värstaste av vätskorna.

Till alla rinnande ingredienser går sömnlösheten hand i hand med hormontoppar som skulle skrämma iväg Adolf Hitler. Djupa berg och höga dalar, eller vi kastar om för att förvirring inte ska infinna sig. Höga berg och djupa dalar. Det går fort mellan euforisk glädje och förtvivlad gråt.

Men för att inte skrämma kvinnor som inte har gått igenom detta fantastiska så är det faktiskt just så. Det är fantastiskt och trots att den vackraste av pojkar har skrikit sig hes 3 nätter i rad på grund av att magen svider, så sitter man nu i tystnaden och insuper energi. Det är i sanning häftigt att vara kvinna och det är häftigt som fasen att vara mamma till både spädbarn och tonåringar!!

Thank you and good night ;)