torsdag 21 juli 2011

Kärlek när den känns ända ner i tårna....


Älskling och jag har snart varit föräldrar till litet monster i 6 månader och jag ska bara be att få berätta att jag har aldrig varit mer förälskad.
Ibland när jag jobbar t.ex. kan jag komma på mig själv med att tänka på honom och bli alldeles rosenröd om kinderna. Och varm i hela kroppen! När han kommer hem ifrån jobbet tänker jag allt som oftast "fy fan va snygg han är!". Det är så in i helvetes underbart att få göra det. Så underbart att få känna så.
Jag ska villigt erkänna att jag var orolig. Jag var orolig att det skulle bli annorlunda efter gosmonstrets födsel. Att vardagen skulle äta upp oss, något som händer i många fall. Men inte då. Kärleken har istället växt, för i stunder då kärleken verkligen sätts på prov har vi visat för varandra och oss själva att det här är på riktigt. Vis av erfarenheter har vi lovat varann att aldrig gå och lägga oss som ovänner. Aldrig lämna ett irritationsmoment så att det växer sig oproportionerligt och svårhanterligt. Inget ämne får vara tabu och vi måste beröra varandra. Mycket och ofta. Vi ska inte tappa bort oss i föräldraskapet utan med jämna mellanrum ta steget in i kärleken igen ( om vi nu har gått lite vilse ) och då ska vi ta hand om och vårda vår kärlek och varann. På lördag är det dags för en sådan dag. En hotellnatt med efterföljande hotellfrukost. Mmmmmm. Mumma.

1 kommentar:

Hud...

Jag åkte i april på en weekendresa till Polen. Med på planet var mina vackra systrar. Jag är äldst. Jag är ganska mycket äldst. Jag återko...